stolt mamma

Igår hade vi utveckligssamtal för Nellie, tanken var att vi båda skulle vara med men det blev lite för körig på jobbet så jag fick svstå, det räckr ju gott och väl att Per är med så det gör inget så. Men känns bra om jag kan va med också, men jag var med Nellie när hon vaccinerades i tisdags. Det gick jättebra, jag vet inte direkt orolig att hon skulle vägra heller, hon har gjort värre prover än så, vi kom in först, och de tvar tur då det var överfullt med föräldrar och barn när vi kom ut.
 
Utvecklingssamtalet gick väldigt bra iaf, vi fick information om att hon ligger före i många ämnen och behöver utmanas mycker mer och det har hon redan böjat få göra i matten, hon har en svårare bok där. Och sen i svenskan ska hon få tio andra svårare ord i veckans ord, hon ska ha läxa i de andra "lättare" orden med men de behöver hon inte träna på hemma alls utan hon ska bara träna på de tio svåra orden hemma, hon får inte mer läxa iaf och det var hon nöjd över, hade ju varit dubbelt antal ord annars och det hade nog tyvärr inte Nellie gillat alls. 
Nu när hon har svårare grejer i fler ämnen så hinner hon inte klart lika snabbt som hon gjort innan och får kämpa mer, men hinner med veckans mål. Men nu hade Nellie önskemål själv att få sitta ensam när de jobbar då hon bara blir avbruten av andra barn som behöver hjälp hela tiden. Innan har hon fått och kunnat hjälpa de andra eftersom hon blivit klar snabbare men nu blir hon inte klar lika snabbt och vill koncentrera sig på sitt. Detta hade reda Nellies lärare reflekterat över och skrivit en notis om att hon själv skulle ta upp det med. 
Så skönt för en annan att Nellie tog upp det själv också, att hon tycker det är lite jobbigt och att hon vill kunna fokusera på sitt eget nu när det är lite svårt för henne också.
Hon är så stor nu och så duktig, är så känsligt att prata om detta då många kan ta det fel. Men samtiigt måste man ju få skryta lite med, jag blir ju stolt och jag vet att detta kan ändras också, eller jag tror det. Det kommer vara svårt för Nellie framöver med säkerligen och därför kan man få njuta lite av det nu när det går bra. Alla är ju olika, och jag är glad att det funkar så bra just nu.
 
Idag är en jobbig dag, både per och mamma har sina tider kl 13. Mår så dåligt av att se hur nervös och dåligt Per mår av detta, hur kommer det gå, kommer han ha ont länge efter osv. Hade tagit detta själv hundra gånger om! Jag har mitt på måndag igen men det tänker jag inte ens på just nu!
Mamma har läkartiden kl 13, håll alla tummar nu snälla! <3
 
Jag har träning ikväll men den kanske jag måste avboka, vi får se hur allt visar sig nu, hann med core igår iaf och sprang en tur efter, behövde göra av med energi, men efter var jag helt slut. Är lite stressigt på onsdagarna då Adrian och Nellie har träning samtidigtt och de måste hinna äta middag innan för annars blir det för sent, så de ska hinna hämtas och hinnas lagas mat innan kl 17. Men det går, nu var det adrians sista träning för i år iaf och det kändes ändå skönt faktiskt! Nu när Per ska iväg i november är det iaf bara ett barn som tränar på onsdagarna! Sen startar det igen till våren men då vet man inte vilken dag än.
 
Denna dag får gärna passera snabbt! Och jag hoppas jag lägger mig med ett leende på läpparna ikväll.

Vaccination

Idag ska Nellie vaccineras i skolan. En målsman behövde vara med tydligen, nellie ville inte det men de tyckte det var lika bra. 
Var lite tidigt så ska snart gå in. 

Annars är allt bra. Jag är så frusen bara, fryser jämt nu för tiden. Galet mycket! Vet inte om det beror på viktnedgången kanske. 
Vädret är så underbart idag, per ska träna ikväll senare, jag ska storhandla eftet jobbet snabbt sen ska jag hinner med en promenad och även en springtur i solen. Var länge sen jag sprang nu, hinner inte med alla pass jag vill. Har varit på step, core och hit nu senaste tiden. Men ska försöka springa lite med nu framöver.

Jag försöker bara få dessa dagar och gå, torsdagen kommer fresta på en del är jag rädd. 
Morgondagen kommer gå i ett med tanke på både barnen och min träning. Sen är det. Jag hoppas och ber så mycket att allt går bra den dagen. Både för Per och mamma. ❤️

Nu ska jag hämta nellie och gå mot skolsköterskan, sen tillbaks till jobbet igen!


Skör..

Även att jag mår väldigt bra, oftast nu så har jag kanske en liten liten dip nu. Jag är så skör, gråtmild, verkligen. 
Med tanke på allt som händer omkring nu så är det inte konstigt, jag vet det. Men jag vill kunna motstå all skit nu, men det går inte.
Jag kunde inte hålla mig från gråt den lilla stunden jag jobbade idag heller. 
Ryckte upp mig iaf och bet ihop när Per åkte. 
Barnen och jag har varit i norrhult ikväll, Linda, Alice och Emilia var med där ute också. Så mysigt! Vad skulle jag göra utan Millan. Är så tacksam för allt hon gör. ❤️

Sen nu på kvällen kom världens bästa Emma hit. 
Nellie sminkade mig ikväll, herre Gud alltså! Vet inte vad hon fått alla grejer hon gjorde ifrån, vissa saker förstod jag mig inte på. 
Men huvudsaken är att hon försökte. Vi ska göra smink-grejer i morgon också bestämde vi. 
Nu sover barnen och jag ska också sova snart. I morgon ska Adrian på kalas. Sen får vi se vad som händer. Kanske se med de andra tjejerna på gatan när de också är alena 💚
Ska försöka se om jag orkar mig på ett träningspass med. Är inte bokad nåt nämnvärt i veckan då det är fullt varje dag, den ena mer jobbig än den andra. Så ska försöka ha en aktiv helg med träning istället. 

Jag hoppas så innerligt att vi vaknar friska i morgon nu! Och att morgondagen bjuder på glada barn, för då blir det en glad mamma med. 
Nellie har sånt sjukt humör nu för tiden, går inte förklara. Men jag hoppas att det har ett samband med hormoner osv då hon växer nåt sjukt nu! Syns på kläder och även på den extrema mängd mat hon äter nu, när detta visade sig visade sig även hennes humör. 
Jag vet inte om det är så, jag kanske vill att det är så mest. 
Jag hoppas det lugnar sig med det också såsmåningom.

Nu ska jag läsa lite på Aftonbladet och andra bloggar och sen hoppas jag att jag somnar ifrån, har svårt och koppla av när jag är ensam annars! 

Saknar Per!

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


Luften gick ur mig

Efter denna vecka med alla som insjuknat och hur det härjar runt överallt med magsjuka och Adrians bakslag hela tiden är jag helt slut! 
Men det har gått så bra! Jag sträcker på mig. Men jag är slut iaf, luften gick ur mig helt när mamma blev inlagd igen. Då kunde jag inte hålla tårarna borta, är väldigt skör idag. Nellie och tjaffsade, som alltid typ men betydligt mildare idag, då brände tårarna bakom ögonlocken med. Shit alltså!

Ser inte fram emot helgen som jag annars gör men vi ska få det bra, det kommer gå bra. Blir nån mer sjuk så blir den, jag kommer inte göra mer än jag måste. Adrian ska på kalas och sen har barnen träningar. Det får va det. Hade gärna hälsat på mammi med men det får vänta. ❤️

(null)

Kom iväg och tränade idag iaf, var iväg en sväng igår med. 
Skönt! Men idag var der jobbigt! Riktigt svettigt!

Blev ännu mer utgifter denna månad, men nog så viktigt att få det gjort. Vill inte räkna på vad alla operationer går på. 
Per har en jättestor inflammation i munnen som måste åtgärdas snabbt snabbt snabbt. Så de ringde från Linköping idag, så han ska dit nästa vecka redan. Vilket gör att han inte alls mår bra, han klarar inte av tandläkaren annars knappt, inte sprutor, inget sånt. Detta är så jobbigt för honom och det syns på honom med. Älskade du ❤️
Att han ska iväg i helgen kom väldigt lägligt för honom iaf, då får han annat att tänka på. Det är han värd. 
Sen är han hemma ca en månad innan han drar ett par veckor till Thailand igen.
Vi nöter inte på varandra nu för tiden iaf. Men som jag älskar honom! Han är mitt allt. 
Saknad är bra med och vi har ju hela livet framför oss förhoppningsvis. 

Jag älskar dig Per och är så glad att jag har dig dessa stunder, vi är så starka tillsammans och som vi växer, eller som du får mig växa rättade sagt. ❤️

Osäker

Eller egentligen inte.

Jag vabbar hela dagen idag, jag har haft en jobbig natt, ville inte åka till jobbet ifall jag skulle bli sjuk. Jag brukar ha ångest på nätterna och minst en gång i månaden, men inatt eftersom vi har magsjuka in the house så blev jag osäker. Och jag stressade kanske upp mig ännu mer vilket gjorde allt ännu jobbigare. 
Jag mår bra nu!

Adrian äter fortfarande inte helt bra! Han är ju inte stor i maten annars heller men det går väldigt sakta framåt här, idag hände en lite incident med men det tror jag kanske inte är nåt "magsjukesymptom", men för att vara på den säkra sidan så tänker jag ju så. 
Väntar på att Per ska ringa mig så vi kan bestämma hur vi gör i morgon. 
Jag vill gärna ringa dagis och meddela och även prata om lite annat. 
Det härjar fortfarande runt där iaf kan man säga, antingen har väl bakterierna hängt kvar under helgen eller så kanske nån kommit tillbaka lite tidigt, eller så är det ett envist virus just nu. 
Usch!
Jag som kanske egentligen inte vill veta, eller jag kanske vill veta att det går för att va lite beredd, men inget mer, verkar dras åt den informationen. 
Nej vars, beror säkert på att de man umgås med nu har det och de flesta går ju på samma förskola som oss så det är ju inget konstigt med det.

Jag tvättar sängkläder idag och har städat toaletten igen.
Jag är lite mer orolig just idag, men det blir jag av att jag inser hur segdraget detta är, smittan i denna familj är ju inte över än kanske heller då. Jag är så trött! Och hade egentligen kanske sett fram emot en helg med två vuxna i huset men Per är iväg fre-sön. 
Men det kommer gå bra. Det är ju bara hoppas ingen mer insjuknar. 

Nu är tvätten klar, dags att tumla!

Daga för jobb

Väntar in Per och Nellie nu. Sen ska jag ner och jobba. 
Har haft en förmiddag gällande tvätt och städ, som de senaste dagarna. 
Tanken var att Per skulle jobba hela dagen i morgon men måste vara med på ett möte i morgon med den nya chefen så jag ska jobba morgonen iaf. 

Har pratat med Åsa i en timma idag, saknar att bara ses och kunna prata, det var vi överens om, och med tanke på både samtalet och tiden så märktes det tydligt där, vi ses ju på träningshuset så men där hinner man inte prata. 
❤️

Har suttit och irriterat upp mig på detta med 48-timmars regeln.
Hur alla tycker och anser när man ska börja räkna. 
Det är ju inte konstigt det går runt, nu har jag kanske bara antagit detta, denna gång men jag tror och vet ju att denna person tänker helt olika än vad jag gör. 
Men ska va SYMPTOMFRI 48 timmar, inte 48 timmar sen sista kräkning. Du kan ju må dåligt många timmar efter sista kräkningen med. 
Jag räknar från att man ätit som vanligt och är som man brukar.
Alla räknar olika, jag vet det, men jag retar upp mig och blir säkerligen ännu mer arg för att andra åker på det med och smittan håller igång. Nu blev ju vi smittade denna gång. 

Det är inget att grotta ner sig i för oavsett vad jag säger gör ju alla olika, men ville skriva av mig!

Nu ska jag till jobbet!

Magsjuka

Har väntat, det ha gått hos oss på snövit i två veckor nu. Och när en av Adrians bästa vänner åkte på det och jag fick ett sms tidigt på lördags-morgonen att en annan kompis åkt på det så blev jag så glad att det verkade som att vi klarat oss denna veckan med.. tills efter en halvtimma ca, då fick Adrian jätteont i magen och snart därefter kom det. 
Vi har varit förskonade ändå, eller Adrian, det har inte varit särskilt intensivt, men väldigt märkligt ändå, när man precis börjar slappna av så händer nåt, så ca 13 timmar efter så kräktes han igen sent igår.. så har bakslagen visat sig igen, och igen.
Verkar va såhär för flera iaf, men allt ter sig så olika, men den ena av Adrians kompis och Adrian själv får nästan alltid detta samtidigt och på samma sätt. Nu kanske de stackarna haft det betydligt värre denna gång på andra plan men just dessa bakslag har båda haft och de är så jobbiga.. 

Det som är skönt är att jag och familjen tar detta så bra, visst fan är det jobbigt, men det tycker väl alla eller?
Kvällarna är väl kanske jobbigast, om nån mer blir sjuk på natten, men nu har ju Adrian tack och lov varit så duktig så då lugnar jag mig där med. Jag tycker så jävla synd om honom! 

Jag har fått många reaktioner på hur jag kämpar med att hantera sånt här och jag är så glad att andra märker hur jag kämpar med. Och hur jag låter när vi pratar osv. 
Det gör väl att jag sträcker på mig mer med såklart. ;)
Träningen ställde jag in idag, tränade ett jobbigt pass hemma istället med per.
Blir så stolt över min man med, jag hoppas han håller i detta. 
Har stöttat och hjälpt en vän idag och sen har vi mest tvättat, och tvättat, och tvättat. 
Nu ikväll har vi rensat hela garderoben i hallen. Fanns mycket som kunde slängas, jag kan inte samla på mig allt och sälja, har inte tid med det! Inte plats heller. Och ingen köper ändå så då slänger jag i en container till slut iaf.

Jag hoppas på en bra start på veckan nu, en frisk start! 
Vet inte hur vi gör med vab i morgon än, jag tar morgonen iaf sen får vi se, skulle va gött och jobba lite med då tisdagen blir min lott att vabba, då måste Per va på jobbet hele dan.

Ska krypa ner brevid min bleka sjukling nu. ❤️

(null)

-18 kg och -15 cm i omkrets. 
Idag visade vågen målet på min vikt, mitt mål jag hade från början, som jag sen ändrat lite på, om det går.. muskler väger ju mer säger dom ju så jag är mer än nöjd om jag stannar här. För jag ska bli starkare, är så otroligt tacksam för att jag fick följa med Jennie & Åsa till träningshuset och testa på alla pass. Och som vi peppar varandra nu! 
Även tacksam för mitt jobb som gör det möjligt att ens gå dit! ❤️




Mammi <3

Älskade mamma, jag undrar vad det är som händer, har det där jävla lymfomet dragit igång igen? Allt detta som varit senaste tiden är precis som det var då.. man blir orolig, igår hämtades hon igen, allt gick så snabbt, otcäkt snabbt. Jag pratade med henne på dagen och då var hons relativt pigg, hon hinner lagom hem och sen hämtas hon igen. 
 
Förutom detta så mår alla bra, Per tränade igår, han skulle träna och testa Core på träningshuset men stannade kvar med Pata på Go Crazy med, jag blev helt nervös då jag kände på mig att han skulle ta ut sig för mycket, men han får skylla sig själv. Men han kom hem och var så glad och pigg och tyckte det var jätteroligt, men sjukt jobbigt. haha! Så idag kan man ju tänka sig hur han mår :) Hur det kommer va i morogn vill jag inte ens säga till honom.
Jag står fortfarande i kö på booytpumpen ikväll men har inte kommit fram en enda plats än så har ställt in mig på att gå en promenad med Linda istället. Var länge sen vi fick till det och var så sjukt länge sen vi pratade så ser fram emot det mär nästan faktiskst.
Barnen har träningar osv med så det måste jag rodda i först bara. 
 
Igår bestämdes det att Per ska följa med Ingo och nya chefen på kursen i Thailand. Inget jag alls ser fram emot men kan inte säga nej heller när jag mår så pass bra nu som jag gör. Vi avvaktade med svaret pga min medicin och vi inte visste hur jag skulle reagera. Men nu med facit hand så kan han följa med. Det kommer gå bra, han har varitborta längre innan när jag mådde sämre. Vi ska försöka få till så att Nellie och jag får komma iväg på nånting också. Adrian bryr sig inte riktigt lika mycket det, att per kommer utomlands menar jag.
 
Läste en text igår, som en kille med Adhd skrivit, jag blev helt rörd och det kom en tår, det förklarades så bra! Det finns så mycket texter om det och jag har läst massa olika sånna texter men ingen som denna. Jag önskar att alla kunde läsa den, har läst den för några och vissa får gåshud och säger att det förklaras så bra och att allt som skrivs där är jag... får gåshud igen.
Jag tänker att det är så många, vuxna som barn som garanterat känner så som inte vet att man kan bli hjälpt. Man tror att det är så det ska va, men eftersom jag själv vet hur underbart livet kan bli (jag har haft ett underbart liv innan med men detta är så annorlunda)  om man bara får hjälp så önskar jag att fler sökte hjälp. Det är värt det! Hundra gånger om!
Jag önskar att jag sökt hjälp tidigare men är glad att jag gjorde det till slut iaf, så jag kan få må såhär nu. Sen har alla dåliga dagar såklart. Och det har även jag, med medicin, men det går inte jömföra. Det jobbiga som finns kvar nu är det hormonella (oftast), och det kan jag inte göra så mycket mer åt. Jag är mer känslig då och mer irriterad och reagerar hårdare, men det har blivit mildare med med hjälp av spiralen och säkert även av medicinen. Det är hanterbart nu.
livet hörrni!
Nu ska jag snart på möte.
 
Trevlig onsdag!

RSS 2.0